Hallelujah, the war is over!
Nästa utmaning blir Familie/Samfund-terminen med förlossning, barnsjukdomar, rättsmedicin m.m på schemat. Ska bli himla spännande. Har fått klinikplats på Randers sjukhus, ca en halvtimme norr om Århus, i totalt åtta veckor. Jag har ju seriösa tankar om att välja gynekologi/obstetrik som special i framtiden och det blir spännande att se om jag fortfarande tänker likadant till sommaren.
Går ju med sjukt stora babydrömmar nuförtiden, så på det viset ska det också bli en dröm att få spendera fyra veckor på BB till våren. Tänk alla nyfödda bebbar man kommer få gosa med!!
Das Augenspiegel
Livet leker, lever liket?
Sista april.
Upptäckte något idag. Det är ju sista april och alla i Sverige har långhelg och ska fira med kase, smällare och god mat.
Och är sitter jag och läser. Jag hade totalt glömt bort allt som har med Valborg att göra. Suck! Det går utför.
Dumheter
Cirrhosis hepatis
Här sitter jag och läser om skrumplever. Passande på en fredag när många drar ut på krogen. Själv ska jag jobba i helgen så jag tror jag nöjer mig med att läsa om komplikationerna av en krogrunda istället.
Kliniken är över för denna gång och nu är det böckerna som gäller. Har haft det himla bra på infektionsmedicinsk avdelning, men samtidigt är det bra med lite omväxling nu. Så får vi hålla tummarna för att tentan går vägen i juni istället.
SKS, afd Q
Epidemiologi & Biostatistik
We'll carry on
Yey!
Det positiva med att jobba i Danmark är att man får mycket mer i lön, jag kommer få ca 30 kr mer i timmen motför Sverige, samt att fribeloppet är mycket högre här, så jag kommer inte att behöva betala skatt. Vajjert! Jag har ju haft lite ångest över min höga hyra, men nu så kommer jag kunna få lite mer svängrum pengamässigt, så härligt så. Familjen får alltså stå ut med att se mindre av mig, men en liten tur till Svea ska jag nog lyckas klämma in.
Snart blir det en tur till dr. Lars för att ta bort gasbindan jag har i örat. Förra gången gjorde det himla ont, kändes som om trumhinnan skulle slitas ut, så jag bävar. Däremot är det en himla skön känsla efteråt när man inte längre har hela örat uppstoppat.
Dan före dopparedan
Nackdelen är att den sitter lite tajt och ska man då sitta ner i sex timmar så är ju inte det någon höjdare.
Men folkens! Håll tummarna för mig!!!
5 dagar, 16 timmar och 34 minuter.
Nu har nedräkningen till biokemiprovet börjat. Jag tycker att det ska bli så skönt att få det överstökat. Hatar allt som har med plugg att göra nu. Jag vill ha sommarlov!!
Det är ju ett välkänt fenomen att när man egentligen måste plugga så inser man alla de praktiska saker som skulle behöva göras i hemmet. Städa, tvätta, diska och allt det där man aldrig skulle göra normalt sett. Idag har det yttrat sig som tvättade altandörrar och ett dammsuget golv. Dock var det på tiden med altandörrarna. De är ju helinglasade och jag såg ju knappt ut så smutsiga som de var.
Här har det varit kanonväder flera dagar i sträck och trots att det är mulet idag så är det nästan 20 grader varmt. Underbart!
Vet förresten inte om ni lade märke till i förra inlägget hur mycket mina nyponbuskar har slagit ut jämfört med detta inlägg i början av april.
Nej
Dessutom så förlorade vi Kapsejladsen igår, med en handsbredd. Second place is the first loser. Ibland är livet lite orättvist.
Jag skulle blivit sjuksköterska istället.
LDL
En för hög mängd LDL i blodet ökar risken för hjärtkärlsjukdomar, medan en ökad mängd HDL motverkar hjärtkärlsjukdomar. Det är dessutom värre att ha för låg HDL än att man har en hög LDL.
Det visade sig iallafall att jag har en hög koncentration HDL och en normal koncentration triglycerider. So far so good. När jag så räknade ut mängden LDL så var den för hög!! Jag låg i den gruppen som var "Misstänkt", alltså snäppet över "Ideellt" (fö så finns det även en "Riskabelt"- och en "Ytterst riskabelt"-grupp också).
Innan man börjar tänka domedagstankar och kärlstenoser så ska man tänka på att detta prov ska tas i ett fastande tillstånd för att man inte ska få med senaste måltiden i provsvaren. Jag var ju då inte fastande, så egentligen så kan jag ju ha ett normalt LDL. Jag kan för allt i världen bara inte komma ihåg vad det var jag åt innan.....
Hursomhelst så blir man ju lite nojjig, så detta ska tas tag i minsann!
Förutom detta så börjar jag misstänka (eller det har jag nog gjort i alla tider) att jag har någon form för bokstavskombination. Jag kan ju för tusan inte koncentrera mig på det jag ska göra. Här sitter jag tex och skriver när jag egentligen ska sitta och läsa om elektrolyt- och vattenbalanserna i kroppen. Illa.
Allt för vetenskapen III
Jag är tydligen himla svår att sticka. Mitt sympaticus kör på högvarv så fort hjärnan registrerar ordet "nål" och kärlen drar ihop sig till små sytrådar. Man kan säga att jag vet hur man försvarar sig mot allt som kan tänkas vilja stjäla mitt blod.
Elin klarade sitt uppdrag med bravur.
I full fart med att mäta upp rätt mängd standardserum.
Mitt blod som blandats med reagens innehållande enzym.
Då jag ansågs vara alltför intoxinerad för att hantera uppmätningen så fick jag roa mig på annat sätt.
Hon hittade in i en ven tillslut den där Elin.
Allt för vetenskapen II
Därefter mätte jag mitt blodsocker genom ett stick i fingret. Det låg på 5,3 mM. Ett fastande värde ska helst ligga under 5, men även värden under 6 går bra. Det var sedan dags att hälla i sig ett glas med sockervatten inom 5 min, ca 4 dl vatten med 75 g upplöst socker i alltså. Minst sagt sliskigt. Så var det bara att mäta blodsockret varje kvart den första timmen och varje halvtimme den andra timmen. Jag återvände till mitt fastande värde på 90 min, och mitt högsta värde låg bara på 7,6 mM (det ska inte överstiga 10 mM). Jag är diabetesfri, hurra!!
Har lovat Elin en kissburksbild på bloggen. Känsliga tittare varnas.
Vi har även mätt halterna av kreatinkinase i blodet. Dessa värden stiger vid tex hjärtinfarkt eller efter överbelastning av muskler.
Vi avpipetterade vårt blodplasma i dessa små kuvetter.
En bild när Elin är in action så att säga.
Själva spektrofotometern som mäter absorbansen av allt det vi hällde i kuvetterna. Den mäter alltså enzymaktiviteten som då gör att man kan räkna ut mängden kreatinkinase i blodet. Både jag och Elin var infarktfria. Jag hade dessutom så låga värden så det knappt gick att mäta på.
Dag 3 så var det dags att mäta laktatnivåerna (mjölksyra) i blodet efter maximal ansträngning. Elin var försöksperson, jag var provtagare. Jag tog totalt fyra blodprov som sedan centrifugerades och analyserades med spektrofotometri. Elin var frisk som en nötkärna. Iallafall laktatnivåmässigt sett.
Nöjd och glad Elin efter hårt spinningpass och två blodprov.
Allt för vetenskapen
Jag kan avslöja att jag har en alldeles normal koagulationstid på 22 sek. Kan vara skönt att veta. Imorgon är det mätning av glukosupptaget som gäller. Jag är försöksperson och ska möta upp kl 8, fastande. Därefter ska jag dricka en sockerlösning och mäta blodsockret varje kvart i två timmar efter det. Så får vi väl se om jag har diabetes eller inte. Spännande. Som om det inte vore nog så ska jag ha med mig mitt morgonkiss också. Trevligt värre. Jag har fått ett tisglas till ändamålet. Jag kommer sitta på bussen imorgon och skamset känna medresenärernas brännande blickar på min väska som kommer innehålla alldeles färskt kiss. För det är väl något alla måste se att man går och bär på? Man kan ju inte knalla obekymrat omkring med mänskliga avfallsprodukter utan vidare?
Iallafall så ska det användas till att mäta mängden glukos och ketoner i urinen. Den här veckan kommer vara himla bra för mig eftersom jag är lite hypokondrisk. Nu kan jag radera blodsjukdom från listan av möjliga diagnoser.
Elin har avpipetterat vårt blod i provrör som ska värmas upp i vattenbadet nedan.
Efter uppvärmning så tillsatten det en testreagens innehållande vävsextrakt och calcium. Därefter så mätte vi tiden det tog för blodet att koagulera.
Is this all we get to be absolute?
Trogna följeslagare genom denna process. Vi delar någon slags hatkärlek. Något jag kan informera om är att på universitetet så refererar man inte till boktiteln, utan till författaren. Tex "jag ska läsa i Rhoades & Bell idag". Lite lustigt, de får nästan som egna personligheter. Ovan har vi alltså Flemming, Brodal och just Rhoades & Bell.
Har tusen miljoner olika fysikformler i huvudet känns det som. Eller iallafall frånvaron av tusen miljoner fysikformler.
Ni blir inte av med mig så lätt!
Vad vore livet utan lite extra krydda i tillvaron? På tisdag bär det av mot Kojan för att sedan på torsdag ta färjan över till det danske land. Jag lyckas ju dessutom varje gång jag är på Sverigebesök att köpa på mig en massa saker som sedan ska fraktas till min lilla lägenhet. Jag våndas.
När man börjar veta för mycket.
Finns en massa listor ute på internet som skämtsamt listar de orsaker som finns till att man vet att man är läkarstudent. Jag har upptäckt en egen orsak idag. Eller vid en okristlig tid imorse ska jag väl snarare säga.
Jag vaknade kl 6 (!) idag då jag inte börjar skolan förrän kl 14(!) av en djävulusisk värk i magen. Alltså en sådan värk som nästan gör att man trillar av pinn på direkten. Min hjärna började direkt gå igenom olika sjukdomstillstånd som kunde orsaka denna smärta. Jag är fortfarande imponerad över min tankeförmåga vid denna tidiga timma.
Mina möjliga sjukdomar:
- Extrem mensvärk, sådär så att hela stratum basale skulle till av avstötas direkt, på en gång liksom. Det som talade emot detta var den totala avsaknaden av just mens, nu har jag sagt det också....
- Ileus, jag fick nämligen lite illamående när smärtorna var som värst och tänkte att nu kastar jag upp mitt eget tarminnehåll.
- Appendicitis, jag letade fram min "Indre organer"-bok då jag tyckte att smärtan var lokaliserad lite mer åt höger. Jag var snart i färd med att trycka på McBurney's punkt på spinoumbilicallinjen och försökte avgöra om det smärtade mest när jag tryckte eller när jag släppte.
Jag letade till slut upp jourhavande vaktläkarens telefonnummer och var nästan beredd på att ta mig in på akuten när jag kände att det helt plötsligt började ge med sig litegrann. Jag bestämde mig för att försöka avvakta lite och sova. När jag sedan vaknade nu vid halv elva så hade det gått över. Mycket märkligt, men jag inser nu att det var nog ett undermedvetet test jag gjorde för att se om jag klarar av att tänka rationellt under pressade förhållanden. Jag har gett mig själv MVG.