sandrasanatomy

Jag upptäckte strax innan skrivande stund att min lägenhet invaderats av små, svarta myror mitt på blanka Mors Dag. Jag fattar inte var de kom ifrån. Lägenheten är praktiskt taget nystädad och jag har inte haft någon gammal macka liggandes i ett hörn.

Turligt nog är jag ju en kvinna av handling. Jag löste problemet genom att ta fram dammsugaren och så sög jag bara upp de små myrj*vlarna. Om deras kompisar hörde de mikroskopiska skräckropen på hjälp så gör de bäst i att hålla sig borta.

Det är dagarna innan examen. Don't mess with me.

Har fått reda på att wordpress.com har en funktion där man kan se vad bloggläsarna har googlat på för att komma in på bloggen. Genialiskt! Jag sörjer djupt att denna funktion inte finns på blogg.se. Kanske skulle byta bara därför. Tål att tänkas på.

Annars är allt prima liv. Förutom att jag sliter mitt hår över fysiologin. Idag var jag tvungen att ringa Trisha om hjälp två gånger. Hon har dessutom varit utan Skype nu ett litet tag och jag har lidit utan hennes visdomsord varje gång jag kört fast på en uppgift. Men på tisdag är eländet över! Iallafall för ett tag.

I förmiddags när jag tog min nästan-dagliga power walk så blev jag tillfrågad av en farbror hur många kalvar jag kunde se i kohagen. Jag kollade artigt och pekade ut några kalvar. Jag trodde först att han skulle kontrollräkna dem så att alla var kvar och att han kanske såg dåligt och därför bad om hjälp. Men när han själv började peka ut kalvar med ett "Titta! Där är en till!" så insåg jag att han bara var pratsjuk. Denna farhåga bekräftades av den långa blick av besvikelse jag fick när jag drog mig bortåt för att fortsätta min promenad. Skulle kanske ha stannat för att passa på att öva min danska på en representant ur den äldre danska befolkningen, men det får bli en annan gång.
  Såg ett par rådjur också, så det var en händelserik promenad vill jag säga.


Mys-kor. Och kalvarna är ju att dö för. Men man kan ju inte påstå att de ser intelligenta ut precis.

Ska även uppdatera er på min blomma;

Den lever och frodas. Hurra!

Jag har hittat en massa spännande appar till min iPhone. Bland annat Photosynth där man kan göra sina egna panoramabilder. Det är lite klurigt, men jag får väl öva. Tänkte bjuda på min uteplats:

Som sagt så är den inte perfekt tyvärr. Men ganska häftigt ändå.

Dessutom har jag hittat en app som heter Instagram, den ger lite olika filter till fotona:

Anna var här och solade med mig igår. Vi har konstaterat att vi äntrat en ny fas i livet. Vi planerar våra dagar utifrån den norska vädersajten yr.no. Vi klagar på meterologerna när de har fel. Vi sitter som på parad på min uteplats och kommenterar väderutsikterna och diskuterar mängden moln.
  För att göra lång historia kort så pratar vi väder helt enkelt. Vi som vid det här laget känner varandra väl nog för att ha suddat ut alla former för personliga gränser (jag tänker inte gå in på detaljer, men en ledtråd är ordet toalett) vi sitter alltså och pratar om vädret. Som om vi inte har något bättre att snacka om. För det har vi. Sorgligt, vi börjar bli gamla. Let's not fight it.


Liten video på mina nya husdjur.

Har ju gjort första tentan utav två, och den kändes helt okej. Hade lite otur med första frågan, så jag hoppas den inte drar ner mig alltför mycket.
  Nu har jag gått igång med att göra gamla tentauppgifter i fysiologi som jag ska tenta av den 31:a. Efter det så är det en veckas ledighet innan nästa kurs!!

Just nu så har jag precis målat naglarna till Elins födelsedagsmiddag ikväll. Ska bli mycket spännande att se vad man får för mat. Har iallafall laddat genom att knappt äta något så jag får plats med extra mycket ikväll. Är hungrig som en varg! Dessutom så ska jag ju cykla hem till henne, ca 7 km, så då kommer jag få upp aptiten ännu mer! Här ska ätas.

Imorgon är det biokemitenta och jag vet väl knappt någonting jag. Men det ska nog gå ändå. Har köpt en ny klänning och leker med tanken om att ha den på mig imorgon. If you're going down, go down with style.


Nackdelen är att den sitter lite tajt och ska man då sitta ner i sex timmar så är ju inte det någon höjdare.

Men folkens! Håll tummarna för mig!!!

Jag lyckades skära av mig halva långfingernageln när jag skalade potatis häromdagen. Den försvann så man kunde se själva pulpan under och självklart så började det blöda en massa. Min första reaktion var chock och yrsel. Lite en typ av jag-dör-känsla. Ända tills jag sa till mig själv; Sandra, skärp dig! Du ska bli läkare!. Så då McGyvrade jag ihop ett plåster av kompresser och pakettejp. Sedan fortsatte jag att skala potatis.

Ett par fåglar har byggt bo inne i min ventilation. De flyger in genom det trasiga spjället från utsidan av lägenheten och jag hör fågelkvittret lika tydligt som om de skulle vara härinne. Jag har helt enkelt inte hjärta att säga till snyggvaktmästaren att ta bort boet. Dessutom är det ju lite mysigt.

Det samlades några härliga tjejor här igårkväll och åt av vad huset hade att erbjuda; Fondue! Emma, Anna och Elin. Svenskare än så blir det inte tror jag.


Årets sommarbild på en söt Elin.


Tyvärr kom jag ju inte ihåg kameran förrän efter vi hade ätit. Gjorde min första potatisgratäng någonsin och den blev helt klart godkänd.


Strike a pose ala ANTM!!

Känner mig lite som en blandning av MC Hammer och Vanilla Ice i mina nya brallor från Milano. Jag vet inte om det är positivt....


Min version:

Efter den mycket misslyckade mangosådden så har jag nu, efter en tids sörjande, gett mer arbete åt mina gröna (?) fingrar. Denna gång är jag lite mindre ambitiös och köpte första bästa blomma vid en blomsterutförsäljning utanför IKEA. Det brukar ju alltid stå på krukan vad det är för en sort, men inte i detta fallet. Jag hade alltså ingen aning om vad det var för blomma, bara att den var fin. Det börjar ju bra. Skickar en panikbild till mamma på facebook och hon kan berätta för mig att det är en Rosenskära som, efter lite efterforskningar på internet, ska vara väldigt lättskött. Enligt Slottsträdgårdsmästaren kan man inte misslyckas. Nu har jag planterat om denna blomma till min ytterkruka. Jag hade tyvärr bara så- och kaktusjord hemma efter mangon och nu har jag ångest över att den kommer vara alldeles för näringsfattig, trots att Rosenskäran inte vill ha för mycket näring.

  Ja ni märker ju. Det är i sådana här situationer mitt kontrollbehov/min "Asperger" kommer till sin fulla rätt. Jag skulle aldrig klara av att ha stora rabatter fulla med blommor eftersom jag skulle se det som ett heltidsjobb att sköta om blommorna. Dessutom skulle jag ta det mycket personligt om jag misslyckades. Den här stackars Rosenskäran kommer vara som mitt barn! Jag ser nog det här som ett slags test. Klarar man inte ens av att ta hand om en stackars blomma så ska man nog inte skaffa riktiga barn sedan heller och nu när blomman står ute så kan ju grannarna se vilken omsorgsnivå jag ligger på också. Det slutar väl med att de ringer till soc. Som tur var så läste jag iallafall att Rosenskäran vill stå i riklig sol, helst i lä, vilket passar perfekt in på min uteplats, så jag borde ju klara det? Men jorden, människor! Jorden!!


Innan omplantering. Stackarn drunknade ju i ytterkrukan och jag kan ju inte vara en dålig blommamma --> omplantering.

Var på sjukhuset idag för en 6 månaders-kontroll av min otoscleroseoperation och min hörsel fick bara pris och beröm. Det bästa av allt är att doktor Lars nu gått med på att operera mitt vänstra öra med! Hipp hurra! Han drog fram sin iPhone för att kolla sin kalender (tänk när man har iPhonekalendern späckad med operationer, suck!) och föreslog sedan den 7 juni. Härligt!
  Lite synd är det om doktor Lars dock, eftersom jag inte läst öron-näsa-halskursen än. Varenda gång jag kommer så frågar han förväntansfullt och varje gång får han ett lika nedslående svar. Men en vacker dag!!

Blev ordinerad av farbror neurologen att sticka ut och springa en halvtimme varje morgon för att försöka bota min ständiga trötthet orsakad av mina migräntabletter tills efter min tentamensperiod. Därefter får jag föhoppningsvis ny medicin. 
  Ska be att få tala om att det går alldeles utmärkt att springa iallafall. Har mätt upp en lite drygt 5 km lång slinga i skogen som jag hittills springer på 38 min. Kanske ingen världsmästartid, men jag är imponerad att jag pallrar mig ut strax efter åtta på morgonen. Idag tog jag till och med en promenad på eftermiddagen också. Hurtbulligt.