Har aldrig någongång trott på att tro.

I förmiddags när jag tog min nästan-dagliga power walk så blev jag tillfrågad av en farbror hur många kalvar jag kunde se i kohagen. Jag kollade artigt och pekade ut några kalvar. Jag trodde först att han skulle kontrollräkna dem så att alla var kvar och att han kanske såg dåligt och därför bad om hjälp. Men när han själv började peka ut kalvar med ett "Titta! Där är en till!" så insåg jag att han bara var pratsjuk. Denna farhåga bekräftades av den långa blick av besvikelse jag fick när jag drog mig bortåt för att fortsätta min promenad. Skulle kanske ha stannat för att passa på att öva min danska på en representant ur den äldre danska befolkningen, men det får bli en annan gång.
  Såg ett par rådjur också, så det var en händelserik promenad vill jag säga.


Mys-kor. Och kalvarna är ju att dö för. Men man kan ju inte påstå att de ser intelligenta ut precis.

Ska även uppdatera er på min blomma;

Den lever och frodas. Hurra!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0