Ursäkta Yoga-freaks!
Svimningskänslorna kommer då av syrebrist, ganska logiskt, men fortfarande vanvettigt enligt mig och inget jag går och övar på precis......
The life of a stud.med.
Vi tog helt enkelt en varsin A-gas. Den bortersta sprutan är fylld med mitt blod och den närmaste är Annas, for the record. Här kan man ju även se hur sedimenterat blod ser ut eftersom bilden är tagen ett antal timmar efter att vi sög ut det. Det ljusa är blodplasman som är lättare än de röda blodkropparna.
Vi funderade ett tag på att göra en Angelina Jolie/Billy Bob Thornton och hälla varandras blod i små ampuller och använda som halsband.
Nedan följer några bilder från min födelsedagsmiddag:
In Happyland
Jag har dessutom tvättat idag, klapp klapp på axeln. Detta gör att jag kan unna mig en tjejkväll ikväll med Anna och Trisha. Mycket mysigt ska det bli.
Ekko
Idag är ju som bekant nästsista dagen på kliniken och vi hade därför en evaluering. Dessutom så fick vi våra intyg underskrivna, så egentligen så skulle man kunna skippa morgondagen, men eftersom vår lite läskiga överläkare i kardiologi spände ögonen i oss och sa att vi måste komma så blir det nog så. Jag stannar över frukost iallafall, sen ska jag hem och packa samt städa. Eftersom vi är studenter så har vi fått all mat gratis i matsalen och frukosten är oslagbar. På fredagar serveras det även wienerbröd, stora sådana, och det vill man ju inte missa.
Is that alright?
När det gäller högutbildade vs. lågutbildade så säger han alltid: "Husk! I er akademiker, I skal kunne jeres historie!" vilket betyder "Kom ihåg! Ni är akademiker, ni ska kunna er historia!". Vi nickar väluppfostrat och ler lite överseende.
Hjärndöd
Tadaaaa!
A-punktur
Det kluriga med att ta en A-punktur är att artärerna ligger lite djupare än venerna, så de syns inte "utifrån". Man måste därför leta reda på pulsen på handleden och sedan sticka ner lite på måfå. Inte för att skryta, men jag träffade rätt direkt. Eftersom vi alla var nybörjare så tog vi provet på oss själva och inte på någon stackars patient. Här är mitt ärr från slagfältet:
Inte så imponerande kanske ni tycker, men då skulle ni sett det med sprutan i och blodet som pulserade upp i den :)
Announcement
Just Another Day at Work
Min klinikklädsel. Mycket snyggt, mycket snyggt!
House of Babies
Just nu äter jag morotskaka, för det är bara en sån dag. Jag har börjat ett missbruk av Top Chef-avsnitt och ska precis börja se sjätte säsongen, så nu har jag inte tid med det här mer.
Jag lever
Det mest irriterande med att vara utan internet i nästan en vecka är att jag upptäckte att jag fått mail angående sommarjobb för två dagar sedan. Svarade på direkten och jag hoppas att det inte blev försent.
Annars så har jag påbörjat min klinik i Horsens, en liten stad söder om Århus. Jag stiger upp i ottan varje morgon och tar tåget tillsammans med Trisha, Irini och Andrea. Igår var det däremot Kristi himmelfärd, en röd dag, så då var jag ledig och idag fick vi vara lediga om vi ville. Anledningen var att personalen skulle få lite ledigt också. Det kan jag faktiskt förstå. Jag är iallafall på ortopeden och blev redan första dagen inkastad som assistent vid en operation. Jag brände bl. a. av blodkärl. Mycket spännande.
....
Sedan bär det av på garderobsutväljning på Ikea. De har ju öppet till 21 så varför inte.
Idag har vi haft en övning om muskelstyrka och isometrisk kontraktion. Det fick vara två testpersoner som utförde olika övningar som vi sedan ska skriva rapport om. Nu är det bara denna veckan kvar med den här kursen, sedan drar kliniken igång!
Har fått mitt pendlarkort till tåget nu och all information om sjukhuset på posten. Jag ska vara på ortopeden de första tre veckorna och därefter på en medicinsk avdelning. Spännande värre!
Just det. Filmen, I love you Phillip Morris, var himla bra. Gå och se den!
Tribute
Här kommer bilderna från Kapsejladsen. Absolut inte alla, men eftersom man måste ladda upp dem en och en här på bloggen så orkar jag inte ta med allt jag knäppte kort på.
Patriotisk som jag är så ville jag inte att det skulle finnas någon tvekan om vilket lag jag hejade på.
Andrea & Jag. Vissa i klassen var uppe i ottan och fixade superplatser precis vid vattnet.
Anna.
Varje utbildnings lag skulle göra en liten introduktion innan kappseglingen. Medicinarnas lag Umbilicus körde ett Super-Mariotema på sitt intro.
Trots att Mario blev dödad så klarade Luigi av att rädda Prinsessan på egen hand.
Vissa hade skaffat sig riktiga höjdarplatser. Till saken hör att de hade monterat en rullstolsmotor på soffan så de kunde köra runt hur de ville runt dammen. En bisarr syn, jag lovar.
Tandläkarnas intro. Thriller-tema.
Psykologernas intro. Hypnostema. "En rejse ind i dit sind".
Idrottarnas intro. De körde parodi på Call On Me-videon.
Så var det dags för tävling. Umbilicus i lila kläder.
Efter att ha rott över dammen så skulle man bottna en öl och sedan rotera fem varv runt flaskan. Därefter var det bara att ro tillbaka igen.
Teologerna var domare, och deras budskap var klart. Gud ser alt!
Publiken. Var ca 10.000 människor samlade.
Firar-outfiten. Vi hade ca 20 grader varmt ute, härligt!
Som jag ju avslöjat tidigare så vann ju Umbilicus (latin för navel) hela alltet. Priset var vandringspokalen Det Gyldene Bækken, det är precis som det låter ett guldmålat sjukhusbäcken (ett sånt man gör sina behov i om man inte kan gå på toa själv).
Umbilicus themesong, Top Gun Anthem.
HoHo
Ska även nämna viss frustration i samband med undervisningen. Den hålls nämligen på Institutet för Idrottsmedicin som ligger nere på stan. Detta innebär en cykeltur på ca 7,5 km för min del, nedförsbacke dit men det innebär ju också att det är uppförsbacke hem. Hela vägen. Jag kommer att ha lår och skinkor av stål efter dessa veckor.
Gaaaaaah!!!
Sitter inne på extrema aggressioner efter dagens gruppundervisning i filosofi. Känner att jag måste få ut dem på nåt sätt så varsågod!
Vi har nog den mest opedagogiska lärare som knallar omkring på denna jord. Vi får olika cases varje lektion som vi ska diskutera kring ur etisk och moralisk synpunkt. Vid sådana lektioner har jag tidigare erfarit att lärarna endast ska fungera som bollplank utan egna egentliga åsikter om ämnet. Så är inte fallet med vår lärare. Är det någon som säger något han tycker är bra så säger han att "Ja men så tycker jag också, det är rätt tänkt". Är det då någon som är av en annan åsikt så får man nästan en dumstämpel i pannan.
Det tycker jag är som om samhällskunskapsläraren i gymnasiet skulle ha sagt att "jag röstar på moderaterna så det måste ni också göra, annars är det fel!". Jag tycker att det är extremt oproffsigt iallafall. Det blir ju att man inte vågar säga något om det är så att man är av en annan åsikt än den som anses vara "rätt". Själv tycker jag att om man diskuterar ett ämne som helt beror på olika människors olika uppfattningar så finns det inget rätt eller fel. Så det så!
Det värsta är att lektionerna är obligatoriska så jag kan inte utebli i ren protest, men jag får väl ta och vädra mina åsikter vid lämpligt tillfälle. Det enda är väl bara att min danska blir extremdålig när jag är upprörd och läraren är säkert alldeles för trångsynt för att förstå mig då. Jag vet iallafall att jag kommer skriva min allra första arga lapp på evalueringen av kursen i sann svensk anda!
Surprise
Har precis läst klart texten till imorgon. Den var så tråkig att jag bestämde mig för att ha högläsning för mig själv och träna på danskan samtidigt. Detta gjorde att jag fokuserade så mycket på uttalet att min hjärna inte riktigt kunde ta in själva handlingen i texten....
Som tur var så har vi väldigt lite lektioner, vi har 3 x 2 obligatoriska timmar i veckan plus tre föreläsningar. Vi är även ledig varje fredag så det är ju härligt.
Vad gäller flytten så har jag packat ner allt innehåll i vitrinskåpet. Det tog sin lilla tid och allt mitt finporslin tar nu upp tre flyttkartonger. Då har jag alltså allt köksporlin kvar. Tänkte packa ihop mina böcker idag, fick två flyttkartonger av Anna. Sedan blir det nog en tripp till IKEA för att köpa några fler.
Jaha
Eftersom vi lever i ett jämlikt land så fick vi sedan lära oss hur man utför en gynekologisk undersökning på kvinnliga bäckenproteser. Anna och jag diskuterade de något monstruösa och dessutom primitiva redskap man använder och kom fram till att hade det gällt undersökning av män hade utvecklingen nog gått mycket längre...
Victory
Men åter till min prestation; Jag har upptäckt att jag är född till att sätta perifera venkatetrar. Elin blev min tappra försöksperson. Jag fick in kanylen i venen i första försöket båda gångerna, första gången med guidning från läraren. Han var självklart mäkta imponerad. Han sa tom att man kunde tro att jag hade gjort det förut. Jag förlät honom dessutom för att han trodde att jag och Elin var från Norge i rena venflon-lyckan.
Sedan var det självklart Elins tur att sticka mig. Mina vener anade däremot fara på färde och drog sig samman och blev ostickbara. Slutade med att hon fick sätta in katetern i en av de djupareliggande venerna i armvecket. Vi rockade helt enkelt fett och firade med en high five.
D-Day
Själv så är jag oövervinnelig och lider inte av rädsla inför något så futtigt som nålar. Har erbjudit mig att offra båda mina händer samtidigt för att kompensera någons svimning, om så krävs.
Jag presenterade även en annan teori där vi skulle attackera de svimningsbenägna med nålarna tills de faktiskt svimmade så kan vi sätta hur många venflons vi vill på dem sedan. Det mottogs inte med den entusiasm jag hade förväntat mig. Man måste ju offra lite för vetenskapen...
Venflon