sandrasanatomy

Lever ju för tillfället i Varva Backe som förste Väktare av Hus och Katter, tyvärr är katterna av den något olydiga sorten som springer bort så fort ordinarie ägare lämnar stan. Har idag, för andra gången, hämtat Tiger nere på koloniområdet. Samma tant har båda gångerna ringt polisen och anmält Tiger som upphittad. Måste nämna att kolonin ligger en 2 minuters-promenad från självaste huset katten hör till.
  Första gången jag gick för att hämta kattrackarn avslöjade tanten att hon matat honom med tonfisk och leverpastej. Jag höll inne med tankar om hur idiotiskt det är att mata okända katter vid sin sommarstuga som man lämnar två månader senare.

  Idag var det alltså dags igen. Blev uppringd av en polis, bara en sån sak, som kopplade mig till tanten i kolonin. Jag knallade ner igen, denna gång med mormor och Knutte som sällis. Jag spände ögonen i tanten och frågade om hon matat katten denna gång. Nu är jag ingen psykologisk expert (även om jag fick godkänt i senaste tentan) men hennes nervösa uppsyn och flackande blick medan hon försäkrade mig om att katten endast fått vatten sade mig att ännu en leverpastej fått sätta livet till. Hon bytte snabbt samtalsämne och berättade att hon plockat tre fästingar och klippt av en liten tova på honom. Jag fick även se nämnda tova.
  Hon berättade även att de andra elaka grannarna på kolonin sprutat vatten (!) på den älskade kissen, något hon själv aldrig skulle göra! När jag sa att det förmodligen var det bästa att spruta vatten på katten så han kommer hem igen så såg hon ut att kunna få ett apoplektiskt anfall över sådan grym djurhantering.

  Nu är katterna iallafall inlåsta i säkert förvar i huset och tonfisktanten har fått direktnumret hit utifall. Hon har även memorerat ID-märkningen i Tigers öra.... Vad nu det ska vara bra för.